För kyrkans personal

AKI-förbundens mål vid kyrkomötets val 2024.

Minskningen av kyrkans personal måste stoppas

Under de senaste åren har det blivit brist på personal inom kyrkan. Lokala och tillfälliga arbets-kraftsbrister har blivit allt vanligare och allvarligare. Det finns få sökande till tjänsterna, och det är svårt att fylla praktikplatser inom kyrkliga sektorn. Uppgifterna måste utföras av vikarier som inte har den nödvändiga behörigheten. Kyrkan förlorar också allt snabbare sina nuvarande anställda till andra arbetsgivare.

För att stoppa personalminskningen inom kyrkan krävs samtidiga åtgärder som tar hänsyn till ledar-skap, löner och karriärmöjligheter. Andra viktiga utvecklingsområden är personalens välbefinnande och arbetsmiljö. Kyrkan måste aktivt bekämpa all diskriminering och trakasseri, oavsett om det kommer från församlingsmedlemmar eller personal. Vid eventuell omstrukturering måste man säkerställa att arbetsgivarenheter är lämplig storlek och har faktisk förmåga att korrekt hantera arbetsgivarförpliktelserna.

Personalens välbefinnande måste förbättras

Minskningen av kyrkans ekonomiska resurser har lett till att allt färre anställda måste utföra kyrkans uppgifter. Samtidigt har arbetsmiljön förändrats så att de anställda har fått nya kommunikations- och administrativa ansvar utan att arbetsuppgifterna annars har minskat. Enligt nyliga enkätunder-sökningar har personalens arbetsförmåga försämrats på ett oroande sätt, och de ser inte längre kyrkans arbete som meningsfullt.

Kyrkan måste i allt högre grad fokusera på personalens välbefinnande och genomförandet av arbets-miljön. Ett arbete utan några gränser är inte hållbart i dagens samhälle. Vi måste avsluta kulturen där nya arbetsuppgifter läggs till utan att de gamla tas bort. Inom ledningen för kyrkans arbetsgrupper måste man ännu mer aktivt förebygga arbetsrelaterad psykosocial belastning bland de anställda.

Kyrkoskatten måste användas för kyrkans arbete

Kyrkan får finansiering från staten för sina så kallade samhälleliga uppgifter, såsom begravnings-verksamhet, underhåll av kulturhistoriskt viktiga byggnader och vissa folkbokföringsuppgifter. Begravningskostnaderna utgör 92 % av kostnaderna för dessa uppgifter, cirka 157 miljoner euro årligen. Begravningskostnaderna täcks till 23 % av begravningsavgifter och till 70 % av statlig finansiering, men utöver detta tas 7 %, dvs. cirka 12,2 miljoner euro, från kyrkoskatteintäkterna som samlats in från kyrkans medlemmar.

Vi accepterar inte att kyrkoskatteintäkter som samlats in från kyrkans medlemmar används för samhälleliga uppgifter, för det innebär att dessa medel tas bort från finansieringen av kyrkans grundläggande uppgifter. Genom att täcka begravningsverksamhetens underskott skulle det vara möjligt att inrätta cirka 200–300 tjänster inom församlingsarbete. I församlingarna måste finansieringen av begravningsverksamheten från kyrkoskatten avslutas och begravningsavgifterna måste höjas för att täcka begravningsverksamhetens underskott.

Ladda ner AKI-förbundens mål i PDF-format från denna länk.

Bild: Kyrkans bildbank / Aarne Ormio.